Idag har tröjan inga färger

Timing eller dålig sådan kan vi ju tvista om, men i förmiddags gick jag in i en diskussion på Twitter där jag försvarade supportrars rätt att hata sin motståndare. Det handlade om en banderoll med texten "hata Helsingborg" och jag var väldigt tydlig med att det handlar om hat som psykologiskt spel men att jag självklart tycker allt fysiskt våld är förkastligt.

Så händer det oerhört tragiska, en DIF-supporter misshandlas till döds. Min första tanke går till min före detta sambo, jag har trots allt levt ihop med en engagerad djurgårdare och själv hängt med på några matcher. Till och med (inkognito) umgåtts med hans vänner i järnkaminerna. Det här är deras familjemedlem som gått bort.

Att någon blir misshandlad till döds har inget med fotboll att göra. Det handlar om människor som inte kan hantera sina aggressioner, kanske även alkohol. Det händer på samma sätt på kroggatorna, ändå är det ingen som stänger krogarna.

Att hantera situationen handlar om att markera att våld inte är okej i samhället över huvud taget. För en supporter kommer aldrig att bara älska sitt lag utan också hata sin antagonist. Be ett Roma-fan sluta hata Lazio, eller en Inter-supporter sluta hata Milan? Vi kan som vanligt inte förbjuda människors känslor, men vi kan visa att vi inte accepterar vissa sätt att få utlopp för den.

Alla som älskar fotboll har lagt ner sina klubbfärger kväll, tillsammans för sporten.