"Det värsta är trots allt inte att vara ful, utan att vara ointressant."

Bild: FreeDigitalPhotos.net

Ett citat från Alexander Bard, en man jag ofta finner just intressant. Och jag blir mer och mer klar över att en av meningarna med livet är att tillskansa sig kunskap. Till viss del praktisk sådan, att prova olika arbetsuppgifter, hänga taklampor utan hjälp och hitta i en ny stad, men framför allt den information du kan läsa och lyssna dig till.

Människor besitter så mycket kunskap och teorier, och en mix av dessa skapar mina egna tankar. Men det är lätt att bli bekväm, känna att jag kan det jag behöver kunna och förtjänar att koppla av och kolla på Maria Montazami nu. Men hur intressant är du egentligen om dina samtalsämnen är begränsade till hollywoodfruar, Mello, familjen och jobbet?

Självklart är det perfekta trefika-topics men jag vill ju ha djupare samtal än så. Och då måste jag läsa böcker, se dokumentärer och lyssna på obskyra podcasts om så bara för att bli övertygad om att det där håller jag åtminstone inte med om. Jag känner mig dum när jag inte fyllt på ordentligt bakom pannbenet. Därför gör jag det till en del av min vardag, att bli mer allmänbildad, mer medveten, mer genomtänkt. Och fan vad mycket tryggare jag känner mig.

Ninna-na-ni-nanna, ni-nanna na-ni-na

Jag har lovat mig själv att läsa minst en bok i månaden under 2013. Blev lite försenade med den första men den var å andra sidan rätt tjock. Vi tolererar inga förlorare av Britt-Marie Mattsson är en lättsmält men likväl tydligt porträtterande bok om klanen Kennedys levnadsöden. En roman baserad på verkligheten, människorna och de historiska händelserna. Jag drogs med i dramatiken, faschinerades av relationerna och karaktärerna. Det var en annan tid, men samtidigt så lik den vi lever i nu. Betyg? Kanske 7/10. Nästa bok? Ryssland - En europeisk civilisationshistoria av Kristian Gerner.