Stella gillar olika, på riktigt

Stella Grimberg och jag

Stella dök upp i mitt liv som en flickvän till en vän. Jag minns inte hur lång tid det tog innan vi verkligen klickade, men jag tror bestämt att det är ett klick som låste en liten kärleksberlock. Få saker irriterar mig så mycket som parollen "vi gillar olika", eftersom den i första hand framförs av människor som kräver att alla ska tycka samma som dem. Stella är undantaget som bekräftar regeln, och vi är beviset på att man kan vara vänner trots diametralt motsatta åsikter. 

Fröken Grimberg jobbar nämligen för SSU, och beskriver sin tjänst som "länken mellan SSU och LO". Låter det som något som matchar fröken libral entreprenör vid tangentbordet? Skulle inte tro det. Men faktum är att vi båda uppskattar en diskussion där vi inte känner det minsta behov av att vara ense.

Dessutom är hon nyfrälst på thaiboxning, och jag bara önskar att jag vore så tuff att jag vågade mig på något sådant! 

Jessica, jag och författardrömmen

Jessica Johansson och jag

För lite mindre än ett år sedan bestämde jag mig. Jag skulle skriva en roman! 1 år fick det ta och till min hjälp tog jag den jag litade på att ge mig professionell kritik, en författare, bokbloggare och litteraturvetare. Jessica har läst manuset vartefter sidorna tillkommit, hon har kommit med uppmuntran, tips och påpekanden för att jag ska skriva bästa möjliga text. När råmanuset var färdigt i november fick hon läsa det som helhet och komma med feedback. Under december skrev jag om för första gången, och nu har hon läst det två gånger till. Igår träffades vi i Stockholm, där hon bor, och jag fick mig en rejäl duvning inför den sista omskrivningen innan manuset med mina förhoppningsfulla händer ska läggas på brevlådan till ett antal förlag.

Jessica och jag är olika i åsikter och referensramar, men lika i att vi drömmer om ett liv som författare. Hon har förstås kommit längre än jag eftersom hon blivit utgiven, läs för tusan Thrillerliv, men det hindrar oss inte från att drömma tillsammans.

Över ett glas rött på Amaranten gjorde vi en deal; på samma dag som jag skickar mitt första manus ska hon skicka sitt andra!

Daniel förändrade mig

Då

Ibland dyker människor upp i ens liv, och föga anar man vad de ska komma att betyda. När jag träffade Daniel Sköld var jag en annan människa. Han hjälpte till att knuffa mig över bekvämlighetens gräns, och för det är jag honom evigt tacksam. Jag stod i en trygg anställning med drömmar om mer. Han drev ett litet men stabilt företag med drömmar om oändligt mycket mer. Sällan har jag träffat någon med så mycket entusiasm och outsinlig mängd leenden.

Till viss del handlade det om praktiska saker, som att han tog med mig på mitt första nätverksmöte, där jag förskrämt pitchade min business som sociala media-konsult. Tack vare hans tips blev jag senare gruppledare för ett annat affärsnätverk. Hans uppmuntrande ord och peppande attityd var till stor hjälp när jag tog steget. Det var väldigt nära att jag flyttade till Stockholm då, hade jag gjort det hade vi förstås umgåtts mycket mer än vi gör idag.

Trots att vi numer ses ganska sällan, eller ens pratar så ofta, räknar jag honom som en nära vän. Idag sågs vi, och vi har kommit så jävla långt på de här åren. Idag driver han en framgångsrik verksamhet som konsult inom försäljning, håller i affärsnätverk och har skrivit en bok om nätverkande. Jag har gått från stabil anställd i storföretag till entreprenör, nätverkare och startup-anställd i ett par omgångar. Vi är sådana som skapar våra liv, men inte heller är rädda för att låta livet leda oss på irrvägar.

Nu