Är du på väg eller?

Jag respekterar dig och din tid, tror att den är så pass värdefull. för dig så att jag inte vill slösa bort den. Därför gör jag en ansträngning och planerar så att jag ska möta dig vid den tid som avtalas. Varför känner inte du likadant? Varför värderar du inte min tid högre än så?

Intressant nog uppstår frågeställningen ofta ihop med bekanta som är företagare. Många är mycket punktliga med sina kunder men när de möter sina vänner så resonerar de så att denne är mer förlåtande om den drabbas av en sen ankomst. Problemet är ju att det är dessa vänner som ska rekommendera dig och kunna intyga att du är en noggrann och punktlig person. Och då spelar det ingen roll hur punktlig du är i andra sammanhang, om du inte är det med mig.

Är jag så jävla uptight som inte vill stå och stampa i tio, femton eller tjugo minuter för att du inte orkar kliva upp, eller klä på dig eller släppa ett telefonsamtal? Kanske? Men fatta vad glad jag blev igår när jag två minuter i tolv klev in på lunchrestaurangen, och två minuter senare fick syn på mitt sällskap som säger
- Ursäkta om du fick vänta.

Detta dessutom i Stockholm, där jag måste planera resor i kollektivtrafik, ha marginal er för att jag kanske inte hittar och så vidare. It can, be done people. So why don't you?