Vill du ha mindre hat är du välkommen till Superettan

Jag skrev ett inlägg i efterdyningarna av djurgårdssupportern som mötte sittöde i Helsingborg. Det förblev ett utkast, men det innehöll bland annat tankar kring Helsingborg, en av de städer jag upplevt som tillrest supporter och inte alls har så trevliga minnen av. Det handlade också om rätten att få hysa mindre vänliga känslor för sin motståndare, så länge man inte ger fysiskt uttryck för det. Men framför allt ville jag trycka på det faktum att människor är eller blir dumma i grupp och om vi var och en vågar vara lite smarta och säga ifrån innan det går överstyr, ja då kan vi slippa den mesta av den här skiten. Så detta om detta.


På söndag har GAIS hemmapremiär i Superettan. Det fina (och ibland tråkiga) är att det går inte att hata lag i Superettan. Det finns liksom inga starka känslor att uppbåda för giffarna, Värnamo eller Sirius. Med lite ansträngning kan jag möjligtvis muttra åt den gamla antagonisten Ljungskile. Men på söndag är det GIF Sundsvall och det vore ju fantastiskt fint om alla bara kunde hålla sig lite i skinnet, göra ett fint och rökfritt tifo och sen sjunga tills rösten tar slut. Det är då vi är som bäst. Avslutnignsvis en känga till alla de som en gång fick mig att bli gaisare men som nu inte gör mig sällskap. Jag får gå i min ensamhet, dock värmd av grönsvart halsduk.